Rebecca och Hanna läste upp ett tal som Ungdom Mot Rasism hade förberett och dom delade på det och var väldigt uppskattat. Såhär såg talet ut:

Hannas del:
"Idag är det 73 år sedan "natten av krossat glas" - Kristallnatten. En natt som innebar startskottet på en lång period av förföljelse och förtryck. Det var då, natten mellan den nionde och tionde i november 1938 som konsekvenserna av nazismens hat började klarna.

Över 30 000 judar tvångsförflyttades till koncentrationsläger där man stod inför en säker död. Hundratals judar mördades kallblodigt på plats. 267 synagogor brändes till grunden och 7 500 judiska butiker vandaliserades och förstördes. - Vad som hände de närmaste 7 åren efter kristallnatten känner vi till. Förintelsen följde. Denna förintelse av oönskade människor, innebar över 6 miljoner judar och andra grupper som ansågs mindre värda bragdes om livet, är ett av de enskilt värsta brotten mot mänskligheten i vår historia.

Vi vill gärna se det som något som vi förpassat till historien, men vikten av att samlas så här som vi gör idag är otroligt stor än idag. Vi samlas för att minnas, hedra och visa vår medkänsla för alla de människor som förlorade sina chanser till ett värdigt liv för 70 år sen. Det är otroligt viktigt att deras minnen får eka genom historien för en lång tid framöver. Men det är också viktigt att vi minns och ser på hur vårt samhälle ser ut idag.

Rasism, nazism, hat och våld riktat mot människor som anses vara mindre värda eller som inte anses har lika rättigheter som andra människor, baserat på påstådda eller faktiska grupptillhörigheter, är obestridligt något som än idag är påtagligt närvarande i vår värld. Sverige är inget undantag. Det är idag nästan precis ett år sedan den man greps som skjutit mot och mördat ett antal personer med utländsk bakgrund i Malmö. Något som satte människor i skräck i Malmö och startade rykten om en ny laserman. Det är den verklighet vi lever i."

Rebeccas del:
"Det är fortfarande 50% svårare att få jobb i Sverige, om du har ett arabisktklingande namn jämfört med om du har ett svensktklingande namn. Det är den verklighet vi lever i. Vi får inte glömma bort att minnas människor lidande genom historien. Det är otroligt viktigt att kristallnattens och förintelsens offer minns, hedras och får medkänsla. Men vi kan inte bortse från att även se på vår verklighet idag. Människor utsätts, drabbas och försätts i situationer där rasism, intolerans och våld är vardag.

Det är därför vi samlas här idag, för att en gång för alla se till att vårt historiska minne inte dör ut när nya generationer växer fram. Det är vårt ansvar här och nu att se till att våra efterkommande även fortsättningsvis ska minnas, ska se verkligheten för vad den är och aktivt se till att Sverige och världen blir en bättre plats för alla att leva i. I år 2011 är detta extra viktigt- Det är idag drygt tre månader sedan massakern i Norge 2011. Attacken mot regeringskvarteren och mot AUF:s läger på Utöya som sammanlagt kostade 77 människor livet.

Nu är tiden att stå upp för ett demokratiskt samhälle. Att stå upp för alla människors lika värde. Vi måste tillsammans kämpa för ett samhälle där vi slipper uppleva fler kristallnätter. Där inga lasermän som skjuter med pistol mot personer med utländsk bakgrund finns. Då minskar hatbrotten och diskrimineringen på arbetsmarknaden blir något som vi äntligen kan förpassa till historien. Det är den världen jag, och alla andra från Ungdom Mot Rasism som samlats här idag vill se, en värld där mångfald och demokrati präglar alla samhällsstrukturer. En värld där vi ser oss som individer och inte som grupper. Det är en värld där rasism inte får plats, det är en värld där alla männsikor tillåts leva ut sin fulla potential. En värld som präglas av Ungdom Mot Rasisms devis Alla Olika Alla Lika!

Tack så mycket!"

Hanna och Rebecca håller tal till skylten "VI MINNS KRISTALLNATTEN"